Underligt

Inatt var åter en sån där natt jag låg vaken. När M väl kommit hem och jag varit uppe och pratat med honom var klockan halv tre.

Då tänkte jag på en period då jag använde avslappningsteknik för att komma till ro.

Det var det där med att hitta sitt ”mentala rum”, en rofylld plats där man fick vila. Då, för några år sedan hade jag en tydlig bild, både av resan dit och platsen. Bilden nu var annorlunda och jag blev illa till mods. Havet var smutsigt och fyllt av plast, vinden inte frisk och lekfull. Min plats var smutsig, sliten och inte alls vilsam. Så inatt byggde jag en nytt rum. Pyttelitet blev det. Alldeles för trångt faktiskt. Jag får nog börja om.

Men obehaget sitter kvar.

Min vän monterade lamporna. Kökslampan jag bad herr X köpa åt mig eftersom han ville ha de lampor vi hade i Kina, är en ren katastrof. Kinesisk produktion när den är som allra sämst. Ledsamt. Jag får köpa en ny, den ser faktiskt helt galen ut. Hoppas att han, herr X, fick fina lampor till sig själv. Han som älskar lampor. Tur man kan skratta åt skiten. Ingenting på den här lampan sitter rätt i förhållande till något annat. Det går inte på något vis att få den att hänga rakt. Nästan som vore det uttänkt att allt skulle sitta fel. Konst?

Fotboll på hemmaplan i snålblåsten. Förlust trots bra match 1-2 mot Klagshamn. Domaren var den näst långsammaste jag sett, bara aningen snabbare än förra veckans domare i Malmö. Synd, väldigt synd.

Söndagsångest för första gången på länge. Längtar till våren.

Annonser

Ett försök

Inte var det knäna som sa stopp. Det var luftrören. Typ astmaattack. Sabla lunginflammation. Men knäna mår bättre och det är bra.

Efter rundan jagade jag min vän så att vi fick lite gjort i hans hem, innan jag pep iväg till mitt. Jag hann köpa jord och färg innan syster hämtade mig hemma och vi – för en gångs skull – körde till Ma tillsammans. Det var trevligt men Ma är skapligt taggig. Frustrerad, gissar jag. Hon är en skrutt.

Nu har jag varit på tippen, städat lite, dragit ut kyl och frys och placerat en distans i bakkant, så att de inte ska komma för långt in, vägt av frysen och… den låter ändå som att reaplan. Jag ringde för att reklamera igår, men de säger att det är normalt. 42 dB säger specen, Appen i telefonen mätte mellan 56 och 59. Kundtjänst menar att apparna inte är tillförlitliga. Jag menar att det är omöjligt att det ska diffa 15 dB. Sur blev jag.

Nu väntar M och jag på att vännen ska komma så att vi kan äta kvällsmat. Vi ligger på varsin sida av sängen. Småpratar. Mysigt! Älskade unge.

Sömnlös

Dessutom, klockan 1.30 kom polisen och en bärgningsbil för att flytta en bil från vändzonen här utanför. Varför mitt i natten?

Hela dagen har jag gått runt och känt mig missnöjd. Vi har bestämt att jag – eftersom M alltid är med vänner på fredagar – ska komma till vännen istället för tvärt om. Jag har en miljon saker att göra här hemma och vill nog egentligen inte. Men nån rättvisa får det väl vara. Bara det att jag inte har nåt att ta mig för där. Och han har, verkar det som, inget som helst behov av att göra nåt alls. Det är bra för mig, i viss utsträckning, men det blir för mycket ligga och glo.

På väg dit tänkte jag ta en avstickare till Mossby och köra kustvägen. Jag önskar det var lite ljust. Att det inte vräkte nederbörd på tvären. Inte. Jag tog kortaste vägen. Ur gängorna.

Nya tag i morgon.

Äntligen!

Bokad! På spinning. För första gången sedan 2015 har jag idag chansen att delta i ett spinningpass. Köplats 8 bådar gott. Sist jag försökte fick jag köplats 28. Det blev inget.

16.01 kom ett meddelande att jag kom med. Då hade jag begett mig till Ma för att hjälpa till med lite administration; läsa av vattenmätare, kolla post och svara på enkät (goda samhällsmedborgare svarar alltid på undersökningar).

Jag har saknat spinningen! Hoppas att jag får en plats nån gång igen… Jobbigt som attan och okul att se sig i spegeln, men så härligt ändå.

Och så verkar det vara fel på den nya frysen. Just sånt jag gillar att bråka om. Inte.

Omvant

Det blir alltmer sällan jag går en morgonpromenad. Min vän går med om jag ber, men oftast blir vi kvar i värmen, pratar, äter frukost tillsammans i lugn och ro och sen far han till sitt och jag sätter mig att jobba. Jag saknar promenaderna men jag vande mig förvånansvärt snabbt. De morgnar jag vaknar ensam går jag som vanligt, men det är nu inte ofta…

Däremot går jag nästan alltid på lunchen. Det ger ny energi, ljus och frisk luft. Trots att jag skulle iväg idag tog jag mig ut i regnet en liten runda. Jo, iväg. Vi får se om det äntligen blir nåt nytt nu då. Det kom sportlov och lunginflammation emellan och tiden gick.

Nu får vi se. När saker faller på plats. Om.

Frysen dök upp idag och nu är det bara lite småsaker kvar att fixa. Som att få upp lampan. När det blir? När min vän är på banan igen eller när jag blir tillräckligt otålig. Jag skulle tro att det senare inträffar snart.

Skjut inte upp till morgondagen, det du kan göra idag. Nåja…

Deppläpp

Min vän är nere. Hoppas att det vänder snart, att något händer. Jag får då ibland svårt att hålla humöret uppe. Jag har så mycket själv, så även om jag vill väl räcker inte tålamodet. Jo, för det mesta gör det. Det är bara när det är systemöverlast i mig som det inte funkar. Balansen. Måste hitta balansen. Gilla läget. Anpassa.

Han vill inte vara hemma hos sig, så han är oftast här. Han vill hjälpa till. Det blir ändå mindre gjort då än när jag är själv, men andra saker blir gjorda. Fast idag kopplade jag om lite el på egen hand, medan han var hem om till sitt. Jag fixade utebelysningen och bytte kabel i en lampa. Svor och gav mig attan på att fixa. Och det gick. Såklart. En vridkoppling blev dagens räddare. Man lär sig saker hela tiden.

Han kommer hit igen snart. Det känns bra. Många mil i bil blir det. Det är förstås inte optimalt. På något vis alls. På något sätt gör det mig irriterad att det körs så mycket bil, att det är så självklart.

Nåja, det funkar trots det.

M och jag åt kvällsmat själva och nu har vi suttit med fötterna mot varandra och småpratat i en timme. Mysigt. Mumsar mindre onyttigt…fast mängderna är troligen ohälsosamma.