Mysa till det

Även om det är segt får man försöka. Göra det för sin egen skull. Tända ljus, duka fint.

Sonen är tonåring så det visslar om det.

Ensam känner jag mig.

Han stänger in sig och jag väntar. Väntar på initiativ. Förgäves, som det verkar.

Jag ogillar att jag försvarar hans agerande när folk utifrån ibland kommenterar.

Jag försöker prata, lirka, locka. Inget funkar vissa dagar. Ibland skrattar vi, när resonemangen trasslar in sig. Var det det han inte inte ville eller var det inte det han inte inte ville. Nej, såklart ville han inte.

Ska jag tvinga honom?

Uttagen till match på fredag och verkar inte vilja. Antagligen för att det finns ett val. Kan han välja väljer han ”inte”. Han är i allafall konsekvent.

Hur tar man bort valmöjligheter när hela samhället verkar bygga på att man ska välja allt och lite till hela tiden. Tror jag det, att man blir utmattad.

Utryckning till Ma för matinköp och syhjälp. Sorgligt, men mysigt ändå. Jag är så snäll, säger hon. Kul att nån tycker så. Jo, piggelinkusin också. Och syster Yster. Men ibland vill man ha bekräftelse av en specifik individ. Då hjälper det föga att man får höra positiva omdömen från andra.

Hej hopp. Jag behöver en kram.

Annonser

En reaktion på ”Mysa till det

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s