Skrattar bäst…

Nähe, nu är det jag som mår riktigt skrutt. Dagen gick rött bra men nu ligger jag och har haft underlig hjärtrytm, yrsel och huvudvärk. Halsen ”full av spik”. Min vän är åter i sitt esse och jag tycker om det. Han stökar på i köket nu.

Vi tog en tur till Ma och gick ett varv på marknaden, fikade med min barndomsvän och sen tog det stopp. Min vilopuls låg på 120 och kroppen ville ingenting.

Nu ligger jag i soffan och tittar på Bananas och mår ganska bra. Lite konstigt det där med hjärtat… Det är drygt tre år sedan sist.

Annonser

Hobby

Jag har köpt lite aktier. Bara för att testa. Om jag kan. Jag har sålt och köpt lite och faktiskt tjänat några tusen på det. Det är spännande och lite läskigt, särskilt nu när det svajar. Idag började Stockholm neråt och när jag ser det blir jag allt lite nervös. Samtidigt vet jag att det ju inte spelar så stor roll, eftersom mina poster är små och effekterna därmed inte så stora. Nog skulle jag önska att jag kunde köpa 1000 st istället för 100. Men om man kan tjäna hundralappar på ett par dagar utan att göra nästan nåt, ja då är det helt ok. Men tänk om….

Banken sänkte nyligen courtaget på småaffärer och plötsligt blev det då ”lönt” att försöka. Nu får jag snart börja spara till skatten! Jag chansar vilt och agerar helt på impuls.

Filmkväll

Efter kvällsmat och bak av mystisk kaka (varför envisas jag med att INTE följa recept när jag bakar nytt??) med god smak men hopplös konsistens satte vi oss att se en film. Roberts i en slags romantisk komedi om att liksom hitta sig själv. Hon gjorde det, fann balansen. Till slut.

Jag sitter och tittar på humlor, blommor och på tvätten som nu torkat i solen. Och känner nåt som kan vara balans.

Min vän kom hit i går kväll, trots att det var sent. Det blev lite konstigt för jag var inte tydlig med vad jag ville. Jag vill inte ha pust och usch. Han kan inte hjälpa att han är förkyld. Inte jag heller. (Jo, nog slog förkylningen till.. jag skulle köra till mamma men har fått skjuta upp besöket flera dagar av rädsla att smitta henne. Nu har det väl gått så många dagar att jag tror att det kanske kan gå bra ändå.)

Förkylningseländet? Jag tycker att min vän kan – precis som jag också kan – välja att förstärka eller minska effekten det har på andra. Är man så förkylningsdålig att det faktiskt bara är usch är det bättre att vara ensam, tycker jag. Såklart är det ”synd om” honom och han vill höra det, men jag tror ärligt talat inte att någon av oss mår bättre av det. När jag var uppe i natt och tog värktablett, nässpray och halstablett, då satt han i soffan och tittade på tv…? Halv tre? Nu när klockan närmar sig 10 sover han.

Vi ser olika på det där. Det där att vakna vid två och inte tycka sig kunna somna om. Kan jag inte sova ligger jag i regel kvar, vilar och funderar. Koncentrerar mig på andning och avslappning. Oftast somnar jag numera sedan om efter en timme eller två. Nej, det har inte alltid varit så och jag är tacksam att det är så nu.

Han går alltid upp, nästan så snart han vaknar, klär på sig (!), tar telefonen och sätter sig i soffan. Och det händer ofta. Sen är han ”paj” dagen efter. Typiskt fånigt av mig att bli irriterad såklart, men jag vill gärna ha ro på natten och när han går upp och sedan stökar på i sovrummet, då vaknar jag också, om inte förr så när proceduren utförs i omvänd ordning.

Semester vid havet

Och solen gömmer sig. Loppan och jag gömmer oss under koftor, handdukar och filt. Prognosen sa ”sol”. Inte då. Men skam den som ger sig.

En gång till

Tvättstugan byter skepnad. Det blir ljust och bra. Det var inte planerat att jag skulle lägga tid på målning, men nu blev det så. Om/när varmvattenberedaren ger upp tar vi ett omtag helt, men i nuläget är jag nöjd med hur det blir. En strykning till och sen skruva upp allt jox och montera en ny ventil, så. Bit ihop.

M ville ha skjuts till tåget och jag sa ”visst” trots att jag köpt sommarkort till honom. Han ska iväg några dagar med vännerna. Det är kul, tycker jag. På vägen hem stannade jag till i örtagården, men det var för mycket folk, så jag körde vidare till min kompis på plantskolan. Han bjöd på kaffe och vi pratade om ditt och datt. Han är en trivsam och positiv människa. Nöjd med livet. Jag fick med mig några nya växter hem.

Loppan fick träningskort av mig men gymmet var stängt, så hon tränade hemma istället. Efter det var hon helt slut men återhämtade sig och satte igång att – mitt i kaoset – baka. Nu är det tokrörigt i köket eftersom allt som bor i tvättstugan tillfälligtvis bor i köket.

Man cold

Lite raspig i halsen. Det, tillsammans med pollenallergi och två metallicakonserter på tre dagar… jo, han är nästan döende. Allt är jobbigt, alla aktiviteter föregås av pust och usch.

Jag vaknade med hosta och halsont, gick upp och tog en värktablett, gick en promenad, duschade och drack the och nu mår jag ok. I alla fall när jag håller tyst.

Jag är så tacksam att min kropp funkar som den gör. Att jag numera sover bra, inte så ofta har ont så att det påverkar mig nämnvärt, att jag kan lyfta mig även när jag är nere.

Dock är mitt tålamod med pust och usch närapå obefintligt, särskilt om jag inte är hemma. Hemma hanterar jag det lite bättre. Jag tror att jag ska hem ganska snart. Bäst så.

Semesterläge

Långsam morgon med skön promenad. Loppan och jag körde sedan till stan för att köpa skor till henne. Vi kom hem med ett par i alla fall. Och en massa annat hon behövde. Mycken väntan utanför provrummen.

En trevlig eftermiddag tillsammans avrundades med go’fika.

Nu skulle jag behöva ensamtid men min vän vill att jag ska vara med honom. Det hade annars passat bra för Loppan behöver vara själv och M åkte iväg med kompisar. Det är bra, tänker jag, att han kommer iväg.

Jag vill måla och vila. Jag är ofattbart trött trots god nattsömn.